Tre textreflektioner över Söndagen efter alla helgons dag

Reflektionerna är över alla tre texterna och temat för Söndagen är vårt evighetshopp Tanken var inte från början att jag skulle knyta ihop alla tre texterna men lyckades med det ändå, Gud jobbar på ett mycket finurligt sätt

Reflektion 1 Hez 37:12-14
"profetera därför och säg till dem: Så säger Herren Gud :
Jag skall öppna era gravar och hämta upp er ur dem, mitt folk,
och föra er hem till Israels land. När jag öppnar era gravar
och hämtar upp er ur dem, mitt folk, då skall ni inse att jag är Herren.
Jag skall fylla er med min ande och ge er liv och låta er bo i ert eget land.
Då skall ni inse att jag är Herren. Jag har talat, och jag skall göra som jag har sagt, säger Herren"

Hezekiels bok är en profetisk bok, där Herren talar genom sin profet Hezekiel. Och många av de profetiska orden avslutas: “Då skall de inse att jag är Herren” eller “Då skall ni inse att jag är Herren” eller “Då skall de inse vem jag är”.
Det handlar mycket om att Gud, den som heter jag är, vill ge sig till känna för folken. Gud vill att de skall veta vem ‘Jag är’ är.
Det beskrivs på många olika sätt hur folket skall känna igen Gud.
“Jag skall visa min helighet inför folken, för att de skall inse vem jag är”
“Jag skall behandla er, som det anstår mitt namn och inte som era onda gärningar och ert lastbara leverne har gjort er förtjänta av, säger Herren Gud. Då skall ni inse att jag är Herren”
“Jag skall fylla er med min ande och ge er liv och låta er bo i ert eget land. Då skall ni inse att jag är Herren”
Gud söker sitt folk, människorna, idag lika väl som då tror jag. Jag tror att Gud vill ge sig till känna för oss idag lika mycket som på Hezekiels tid. Gud söker gemenskap med oss, Gud kallar oss. Gud har kallat dig hit idag
Vid den här tiden i texten befann sig Israels folk i fångenskap i Babylonien. Här ger Gud ett löfte och inger hopp i folket att de ska fyllas med Guds ande och bo i sitt eget land, att åter få komma hem. Men texten talar till oss också. När Jesus dog för oss och vi fick del av den helige anden på pingstdagen, så gäller detta löftet oss också. Gud fyller oss med sin ande och ger oss hopp om ett land där vi vet vem Herren är. Där vi vet vem ‘Jag är’

Kommentar 2 Luk. 12:4-7
"Jag säger till er som är mina vänner: låt er inte skrämmas
av dem som kan döda kroppen men sedan inte kan göra mer.
Jag skall tala om för er vem ni skall frukta. Frukta honom som kan döda
och sedan har makt att kasta ner i helvetet. Ja, jag säger er:
honom skall ni frukta. Säljs inte fem sparvar för två kopparslantar?
Men ingen av dem är glömd av Gud. Och till och med hårstråna på ert huvud är räknade.
Var inte rädda, ni är mer värda än aldrig så många sparvar."

Var inte rädda, frukta men var inte rädda. Det låter nästan som en motsägelse. Ordet frukta har idag ofta en ganska negativ klang. Att frukta är nästan som att vara livrädd för något. Men att frukta Gud innebär det att vara rädd för Gud? Att frukta honom som har makt att döda och kasta oss i helvetet innebär det att vara rädd för att Gud gör det om vi inte gör hans vilja?? Gud har den makten. Frukta Gud och älska Gud för att han har den makten. Frukta Gud och älska Gud för att han och ingen annan har den makten. Frukta Gud och älska Gud för att han genom sin son Jesus Kristus vann den makten på korset till vår befrielse. Men var inte rädda. Fem sparvar säljs för två kopparslantar. Två kopparslantar. De är inte värda mycket, de är nästan värda ingenting. Men ingen, ingen av dem är glömd av Gud. Om Gud inte ens glömmer en liten sparv. Skulle då Gud glömma någon enda av oss? Skulle då Gud glömma någon av oss vars antal hårstrå han till och med känner till? Vare sig vi gör Guds vilja eller ej så har Gud räknat våra hårstrån och Gud glömmer inte dess antal. Därför skall inte heller vi glömma att det är Gud och ingen annan som har makten, den Gud som älskar oss var och en så mycket att han har räknat våra hårstrån och mer därtill. Jesus uppmanar oss till att inte vara rädda vi är värda mer än sparvarna och gud har inte glömt dem och inte heller oss. Minns detta och var inte mera rädd.

Kommentar 3 Upp 22: 1-5
"Och han visade mig en flod med livets vatten, klar som kristall,
som rann från Guds och Lammets tron. Mitt på den stora gatan,
med floden på ömse sidor, stod livets träd, som bär frukttolv gånger om året
och ger sin skörd varje månad, och trädens blad är läkemedel för folken.
Och ingen förbannelse skall finnas mer. Guds och Lammets tron skall stå i staden,
och hans tjänareskall tjäna honom. De skall se hans ansikte, och de skall bära
hans namn på sin panna. Och det skall inte mer bli natt, och ingen behöver längre
ljus från någon lampa eller solens ljus, ty Herren skall lysa över dem.
Och de skall vara kungar i evigheters evighet."


Halleluja!!! Vi skådar Himmelen med kristallklara floder som rinner från lammets tron. Med det underbara livets träd som bär ljuvlig frukt året om, gator av guld, murar av alla slags sköna ädelstenar och portar av de vackraste pärlor. Hur ljuvligt det skall bli att få stämma in i de himmelska tonerna tillsammans med den himmelska härskaran. Vi fick hoppet om det i Hezekiels bok:” Jag skall fylla er med min ande och låta er bo i ert eget land”. Jesus släckte vår rädsla och oro i evangeliet:” Var inte rädda, ni är värda mer än aldrig så många sparvar”. Nu skådar vi det himmelska rike som ligger framför oss, men som redan finns mitt i bland oss. Jesus har sagt att Guds rike finns inom oss
Men det bästa utav allt när vi når det himmelska riket är att vi äntligen får göra det som ingen annan har fått göra.
Genom hela Bibeln möter hela tiden olika människor Gud. Men gud går hela tiden förbi eller står med ryggen mot, ingen får någonsin se Gud sådan han verkligen ser ut, ingen får någonsin skåda Guds ansikte. Men här infrias ett löfte som är ännu äldre än löftet i Hezekiels bok. Ni känner alla till löftet väl, det nämns i nästan alla gudstjänster. Löftet som ges i Herrens välsignelse: “Herren låter sitt ansikte lysa mot dig och Herren vänder sitt ansikte mot dig”. Vi skall få skåda Herrens ansikte. Vi skall få se Gud sådan han verkligen är, vi får veta vem ‘jag är’ är. Det händer i det landet som vi får hopp om i Hezekiels bok. Jesus släcker vår oro om att mista det i evangelie texten vi läste. Och nu infriar gud sitt löfte. Minns detta varje gång ni får Herrens välsignelse. Löftet om att skåda Herrens härlighet. Påminn gärna varandra då och då och framför allt berätta om detta löfte för de som ännu inte har fått ta emot hoppet om att få se Herren i sin fulla härlighet och strålglans. Amen!