Beredelseord i kanalkyrkan 06-10-22

Ge av det du inte har

Gud är inte direkt logisk. Jag menar titta bara på den här texten. Vi har några rika människor med mycket pengar och stort överflöd. Och de har säkert jobbat hårt för att få ihop dem också. Sen har vi den fattiga kvinnan som i princip inte äger ett skvatt. Endast två ynka kopparslantar, några ören. Vi kan vara generösa och säga två av dagens femtioöringar som ju faktiskt är två kopparslantar för oss. Vad får man för det? Om man har tur så får man en gårdagens fralla på ett generöst konditori. Varför hon är fattig vet vi inte men säkerligen är hon offer för olyckliga omständigheter.

Först kommer de rika fram till tempelkistan och ger mycket pengar kanske flera hundra eller uppåt tusen kronor. En gåva som säkerligen ger mat åt åtskilliga fattiga människor och hjälp till de sjuka. Sen kommer en fattig änka som bara genom att hon är änka redan saknar mycket i livet. Hon ger två kopparslantar. Hon ger i princip ingenting. Det räcker knappt till en brödkant till de fattiga.

Det finns mycket som är ologiskt med hela den här berättelsen.
Det första ologiska är att hon skänker pengar överhuvudtaget. Hon behöver väl pengarna lika väl som de andra fattiga.
Det andra ologiska är att hon ger allt. Om hon nu nödvändigtvis måste ge pengar så hade det varit mer logiskt med tanke på hennes ställning att behålla den ena slanten. Då har hon ju gett hälften men ändå haft kvar till sig själv. Det är ju ändå långt över tionde.
Det tredje och kanske mest ologiska är att Jesus säger att hon har gett mer än de andra. De har ju gett flera tusen och hon några futtiga ören. Att hon skulle ha gett mer än de är helt ologiskt om man tänker som en vanlig människa. Men inte om man tänker som, Einstein. Ni vet han med relativitetsteorin. Det ologiska blir logiskt om man tänker relativt. Av allt hon hade gav hon allt men de andra gav en del av det de hade. Så procentuellt sett så gav hon mer. Men i realiteten så gav de andra ändå mer pengar, och hon behöver fortfarande pengarna lika bra som någon annan.

För att vi riktigt ska förstå varför Jesus säger att hon har gett mer måste vi flytta oss ifrån det materiella.
Jag Skulle vilja illustrera detta med en annan liknelse.
Om en ateist Går i kyrkan en enda Söndag på ett år, och en trogen kyrkobesökare går i kyrkan 52 Söndagar på ett år. Vem har då gjort den större bedriften. Jo ateisten.
Det är troligen en mycket större ansträngning och psykisk möda för en ateist att vilja gå på en gudstjänst. Den trogne kyrkobesökaren Gör det, förmodligen med glädje, men ändå lite av vana och utan några större besvär. Men förstå mig rätt. Jag vill inte säga att någon är bättre än den andra men det är svårare för ateisten att gå till kyrkan en enda söndag än för en trogen kristen att gå 52 söndagar på ett år.

Ta vara på dina starka sidor men arbeta på dina svagheter och brister. Om du är bra på att gå i kyrkan varje söndag så är det jättebra då vet du att du inte behöver lägga så mycket av din energi på det. Men arbeta då mer på det du inte är lika bra på.
Och det är nu det ologiska kommer fram på riktigt. Om det är något du saknar så ge mer av det. Om det är något du saknar så ge mer av det. För så tror jag Gud funkar. Saknar du kärlek så ge mer kärlek så ska du se att kärleken inom dig växer. Saknar du vänskap så ge mer vänskap så ska du se att vänskapen växer runt omkring dig. Känner du att du saknar ande, så ge mer av din ande, så ska du se att gränserna för vad du kan göra försvinner längre och längre bort.
Detta är trons kraft. Ju mer du vågar offra av dig själv till Gud desto mer kraft kan Gud ge dig att gå ut att dela Guds kärlek i världen.

Och det ska vi göra nu, vi ska hämta kraft här, i Gudstjänsten och i nattvarden.
Vi ska lämna de bördor som tynger oss och som hindrar oss från att ge av oss själva till Gud.
Jesus sa: ” Kom till mig alla ni som är tyngda av bördor, jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett ödmjukt hjärta, så skall ni finna vila för er själ. Mitt ok är skonsamt och min börda är lätt.